callmenasha.blogg.se

Hej på er!

Stackars lilla blogg som blir lidande när jag är tvungen att jobba heltid, hehe!

Jag kör min andra vecka på kirurgen här i Karlstad. Jag har märkt att jag blir trött i huvudet när folk pratar värmländska (bred dialekt) i timmar och det är precis vad folk gör när det är långa undersökningar som görs. Sköterskorna pratar pratar pratar och jag vill bara gå hem och lägga mig, haha! Jag antar att jag snart vänjer mig, bara jag inte börjar snacka likadant.

Idag var jag och kollade på koloskopier och gastroskopi. Alltså när man tittar in med ett instrument i tjocktarmen och i magsäcken. Det var intressant. Sedan var jag på akuten för att lära mig rutinerna lite. Jag tog en enda patient och det slutade med att bakjourerna på medicin och kirurgen var tvungna att prata med varandra direkt eftersom de var oense om vem patienten tillhörde. Jag känner mig ny (är ju ny på jobbet iofs) och allmänt vilse fortfarande.

 

Efter jobbet gick jag först på 30 min spinning och sedan 30 min skitjobbigt core-pass. Jag har ok benmuskler, men inga magmuskler alls. Det passet var ju mycket mage så det var nyttigt. Får försöka gå på det framöver. Väl hemma har jag käkat en sallad och kollat på ett avsnitt av Intreatment.

 

Jag kommer på mig själv med att sakna psykiatrin, där blöder ingen, folk är kroppsligt friska och man får prata en hel massa med sin patient. Samtidigt inser jag skönheten med kirurgi där det gäller att fixa och gå vidare. Jag tom saknar intox-patienterna vi hade på psyk.

Ok, nu ska jag lägga mig, morgonmöte 7.30 imorgon, kan man bli morgonmänniska på beställning?

Vi hörs!