callmenasha.blogg.se

Ny i Stockholm, läkare till yrket och livsnjutare.

Franska!!!!!!

Kategori: Allmänt

Hej!
Ikväll var jag på första lektionen i franska på Studieförbundet vuxenskolan. Det var exakt 16 år sedan jag lärde mig ett nytt språk om man bortser från ett år spanksa på gymnasiet. Jag ser framemot att lära mig lite franska så jag kan läsa enklare texter och kanske kunna se en film och förstå litegrann. För det behöver jag nog gå på några fortsättningskurser. Folket på kursen var trevliga, vi var faktiskt oväntat unga, alla är i arbetsför ålder. Läraren är fransos och verkar trevlig. Ser redan framemot nästa lektion och framför allt nästa resa till Frankrike.
 
Annars har det varit en bra dag, var på kontoret och läste några artiklar, måste komma igång med lite skrivande imorgon. Sedan var jag även på viktväktarna, det går bra, sakta men säkert framåt, jag hade gått ner 0,5 kilo sen förra veckan.
 
Ska till värmland imorgon, lilla söta Sebastian fyller 5 år så vi ska ha lite kalas för honom.
Nu ska jag snart lägga mig, men kanske kolla lite i min franskabok först!
God natt!
 
 

Kommentarer

  • Anonym säger:

    Hej Nasha!
    Tog studenten i sommras, vikarierade på ett dagis fram tills en månad sen och för tillfället är jag en arbetslös (men sökande) brud som i sin rastlöshet sitter och funderar på framtiden och valen kring det.

    Vill först bara säga ursäkta för kommentaren, som säkert kommer bli lång, men jag skulle vara dig så otroligt tacksam om du tog dig tid att svara. En iranie till en annan liksom.

    Har nu börjat tänka på vad jag vill plugga till som sagt, helst av allt vill jag börja till hösten men man vet aldrig. Jag har tänkt på läkare, civilekonom, lärare, polis, åklagare, domare och fastighetsmäklare. Sedan så har jag ju intresset för mode, pr och event som 90% av alla andra 90-talister med kvinnligt kön har, och skulle lika gärna arbeta med inköp inom modebranschen liksom planera stora fester och dylikt. Det är ganska tydligt för mig att konkurrensen inom dem branscherna är skyhöga och man behöver massor med kontaker, både i Sverige men främst i utlandet, för att kunna lyckas och göra karriär.

    Det är också just det jag vill göra, göra karriär och bli framgångsrik, för att sen skaffa mig ett lammkött och bli med hundvalp. Eventuellt barn också. Men ska verkligen inte bli sådär puttinuttig.

    Jag gick sam på gymnasiet och mina betyg är mediokra, så jag kommer helt och hållet förlita mig på HP, vilket jag kommer skriva i vår. Håller just nu på att läsa upp matte c, då sista året på gymnasiet inte vart så bra av personliga skäl, men det är inga problem då jag alltid varit ett mattesnille. En jävligt lat mattesnille.

    Det jag undrar nu, är hur du visste att du ville bli läkare? Jag är så otroligt osäker och rädd att jag bara har den tanken pga statusen och lönen, och jag kan ibland undra om jag ens skulle ha läkarprogrammet som ett alternativ, om det inte vore för släkten som under min uppväxt oftast sa; "Mimmi, du ska bli doktor." Känner likadant för civilekonom- och juristlinjen, är jag intresserad eller är det för lönen/status? Min inriktning på gymnasiet var juridik och visserligen var vissa kurser intressanta, men jag vart aldrig 100 procent säker på att det här är det jag vill jobba med.

    Mitt jobb ska enligt mig vara omväxlande. Jag kan inte sitta hela dagen, i ett kontor, med massor av papper. Jag gick knappt till skolan eftersom att jag kände mig understimulerad. Tycker inte om att sitta med huvudet nedtryckt i en bok som jag själv inte valt att läsa, eller att tvingas läsa något som jag inte är intresserad av. Jag vill ha ett socialt yrke, träffa människor och i den kategorin tycker jag att läkare, polis och mäklare skulle sitta bra. Men ovissheten finns ändå.

    Så, hur visste du att du ville bli läkare? Hade du några andra alternativ ifall du inte tyckt att utbildningen var rätt för dig? Hur resonerade du? Har allt du läst varit intressant och till sist, vad för läkare vill du bli?

    Tack på förhand och kheili mamnoon (vet inte om jag använde det på rätt sätt för att man ashoriye hastam(ville bara visa mina persiska kunskaper då det är typ dom enda fraserna jag kan)).

    Svar: Hej Mimmi och tack för den längsta kommentaren jag någonsin har fått. Kul att du har hittat hit till min blogg! Det är väldigt många bra frågor du ställer här tycker jag. En smart tjej som tänker på framtiden och vad det är hon vill.
    För mig var det så att jag kom på det här med läkare ganska sent, alltså under 3:de året på gymnasiet. Då hade vi ju redan fått en del av våra betyg och jag hade inte MVG i allt så jag fik läsa upp på konvux. Det tog mig exakt 3,5 år efter gymnasiet att ta mig in på utbildningen. Jag testade att läsa till psykolog en termin också men det var läkare jag ville bli. Det är alltid svårt att förklara sina motiv men jag har alltid gillat att jobba med människor, jag är som dig, vill inte sitta på ett kontor hela dagen och titta i massa papper. Sedan är det ett relativt välbetalt jobb vilket spelade in, jag tänkte att man kan ha rent samvete ioma man hjälper människor och så var det viktigt för mig att det var en utmaning och att man alltid kan läsa vidare, att man aldrig blir färdig. Så de faktorerna gjorde att jag ville bli läkare. D säger att du kände dig understimulerad på gymnasiet. Läkarutbildningen innebär faktiskt en massa plugg, sitta och glo i böcker och lära sig utantill. Mest så är första 2 åren då man bara läser teoretiskt. Sedan har man mer praktik och det blir roligare. Jag förstår att du är osäker och vill inte välja något bara för att din familj vill det. Man ska följa sitt eget hjärta förstås, men för mig fanns det inte så många alternativ faktiskt, det var ett relativt enelt val ändå. Än idag vet jag inte vad jag sklle ha blivit istället. Om du gillar PR, Mode osv kan du väl testa på det ett tag? Du är ju inte alls gammal och har all tid i världen. Jag tycker att det är viktigt att göra rätt val. Jobba inom sådant du gillar litegrann för att se om det är något för dig. Fördelen med läkaryrket är också att du aldrig kommer vara arbetslös, du kommer alltid behövas vilket är kul.
    Om du nu ska göra högskoleprovet kan jag starkt rekommendera en sida som heter högskoleprovsguiden. Jag lyckades höja mitt resultat från 1,3 till 1,7 genom att bli medlem där och träna i ca 6 månader.
    Du frågade vad för läkare jag vill bli. jag är klar i maj ch har inte riktigt bestämt mig. Man måste göra en allmäntjänstgöring på 1,5 år efter utbildningen och då jobbar man igen inom olka områden och har lie tid att bestämma sig. I somras var jag underläkare inom psykiatrin och trivdes bra med det så jag kanske blir psykiater, vem vet? ;)
    Så mina råd till dig är sammanfattningsvis: Känn efter vad det är du verkligen vill, om det är svårt försök testa på de olika områdena du gillar i den mån det är möjligt, ha inte för bråttom och våga satsa på det du vill!
    Lycka till Mimmi och skriv gärna om du har fler frågor el bara vill snacka!
    Kram Nasha
    Nasha

    2013-09-29 | 00:03:39

Kommentera inlägget här: