Ro utan åror
Kategori: Allmänt
Hej!
Mina bokrecenssioner kommer sällan men det är mest utav lathet. Jag läser mycket men orkar inte alltid skriva om böckerna.
En bok som jag precis läste ut är värd att nämna. Jag tror det är många svenskar som har läst den här boken som kom ut 2004. Jag hade inte gjort det.
Den är skriven av Ulla-Carin Lindquist som var programledare för rapport under 90-talet. Hon fick ALS som är en dödlig sjukdom och dog 2 år senare. Den här boken skrev hon under sin sjukdomsperiod.
Det är sällan vi får reda på hur det känns att vara en lyckad människa med ett roligt jobb och med familj och barn som lever livet och helt plötsligt få en dödlig sjukdom och vara rullstolsbunden och inte klara av något på egen hand inom loppet av ett år.
Hon skriver lite poetiskt men ändå rakt och ärligt. En vacker bok som även om den handlar om en påfrestande process, alltså att dö inte är raktigenom sorglig. För när man blir allvarligt sjuk ändras perspektiven och som hon beskriver det så kan det nästan vara starkare att uppleva något för sista gången än det är första gången. En häftig scen är tex när Ulla-Carin äter mosad hummer som en sista måltid innan hon ska få en PEG som gör att hon aldrig mer ska stoppa maten i munnen utan få det via en slang rakt in i magen.
Läs den om ni inte har gjort, den är relativt kort och lättläst.
Jag ger den här boken 9 av 10. För den är självbiografisk, berör en, ger en nya perspektiv och delar med sig av en unik upplevelse.
Ro utan åror, får 9 av 10 av mig
