callmenasha.blogg.se

Hej och hå!

Nu är det dags för en bokrecension som jag tänkt skriva ett tag.

Boken Fjäril i koppel är skriven av en författare som heter Zinat Pirzadeh, kanske mer känd som ståuppkomiker.

 

Jag kan säga att jag var smått skeptisk till henne som författare men jag lånade boken och gav den en chans. Då jag själv är iranier tycker jag att det är intressant med persiska författare.

Och jag måste säga att hon överraskade mig. Boken är välskriven, rolig på sina ställen, språket flyter bra och historien känns personlig.

Det är en mörk bild vi får om en tonårstjejs liv i Tehran runt och omkring iranska revolutionen 1979. Det är många vänner som dör och annat hemskt som händer. Man vill nästan backa och säga att det inte är möjligt, så hemskt kan det inte ha varit men jag tror att precis så läskigt var det.

Förutom alla hemskheter som händer får vi också läsa om starka vänskapsband, fina relationer till släktingar tex en mormor som är en stark och cool kvinna.

Det var en läsupplevelse och jag tror det kommer komma en uppföljare, hon lämnar plats för det.

 

 

Hej!

Nu var det länge sen jag skrev någon bokrecension. Jag läser fortfarande mycket men har inte hunnit helt enkelt.

 

En bok som jag läste under mysiga omständigheter när vi var i Nice i sommar var Livet efter dig. Den var perfekt att ha med sig på stranden, tåget, flyplatsen etc.

 

Berättelsen är en korsning mellan En oväntad vänskap och En sorts kärlek. En cool och framgångsrik kille som lever till max råkar ut för en olycka och blir förlamad till följd av det. Han är förtvivlad och vill inte leva längre. Hans förmögna familj anställer förutom en sjuksköterska även en extra person som ska hålla honom sällskap och just ge honom livslusten tillbaka och det är där Lou kommer in.

 

Det är lätt att verkligen gilla Lou som är assistenten och huvudpersonen. Hon är originell, mänsklig, klumpig, klär sig galet och har öppna sår från sitt förflutna som inte läkt än.

Det är lätt att ogilla Will alltså den handikappade killen som bara låser ut andra, men så småningom får man även sympati för honom.

 

Detta är för mig framför allt en berättelse om vänskap, att lära sig gilla någon fastän man från början inte alls är vänner. Att leva sig in i en annans situation och få en inblick i en annan männsikas liv som är så olikt ens eget. Att bry sig om någon nästan mer än man bryr sig om sig själv.

Boken har ett lite oväntat slut som är realistiskt och icke klischigt vilket höjer poängen ytterligare.

Ska ni läsa en bok som är gripande, som man sträckläser och sedan kommer ihåg kan jag rekommendera denna. Jag ger den 8 av 10.

Vi hörs!

 

 

Hej!

Det är hög tid för en liten bokrecenssion. Jag har försökt på sistone att läsa böcker som är aktuella och denna gången blev det franska Dagarna med farmor av Frédérique Deghelt. Den handlar om en 30 årig tjej som arbetar som journalist och har författardrömmar. När hennes farmor blir dålig och ska skickas till ett äldreboende bestämer hon sig för att gå emot hela familjen och ta med sig sin gamla farmor hem och ta hand om henne själv. Det är en varm härlig roman med en extra kink på slutet. Handlar mycket om generationers förhållande till varandra och hur mycket vi faktiskt har att erbjuda varandra trots olika åldrar.

Fin historia som får 7 av 10 av mig.

 

 

 

 

En favoritförfattare har gjort mig besviken.

Jag har troget följt Mons Kallentoft och läst hans 5 kriminalromaner som kommit ut i tät följd nämligen Midvinterblod, Vårlik, Sommardöden, Höstoffer och Den femte årstiden. Jag lånade tom Pesetas och läste den också.

Eftersom jag gillar det han skriver har jag länge väntat på hans nya bok som heter Vattenänglar, väntat att den ska komma ut i pocket. Just nu ligger den 3:a på topplistan hos pocketshop.

 

Vattenänglar är inte tillräckligt spännande och jag fick faktiskt tvinga mig igenom den. Den alhokoliserade polisen Malin Fors tankar och öde tar alldeles för stor plats medan själva mordhistorien och turerna kring den faller platt och är inte alls tillräckligt elaborerade.

Boken handlar om uppdagandet av adoptioner där allt inte har gått rätt till, ett par adoptivföräldrar som blir mördade och barnet som försvinner i samband med morden.

Om du ska läsa något av Kallentoft rekommenderar jag någon annan av hans böcker.

 

 

Hej!

Jag har precis läst en bok som jag blev totalt kär i. Den heter Outsider och är skriven av Torbjörn Flygt.

Jag hade läst Underdog som Outsider är en fortsättning på, och Himmel av honom innan men det var först med Outsider som han fick mig ordentligt hooked. Jag har legat vaken till sent och läst den här boken, så bra är den.

I Underdog får vi följa en kille som heter Johan Kraft genom skolgången. Han bor med sin syster och mamma som är ensamstående och jobbar på en strumpfabrik I Malmö. Pappan har lämnat dem. Vi får många inblick i deras familjeliv och förhållanden, vännerna på gården och hur det är att växa upp med en ensamstående mamma i en förort.

 

I Outsider börjar Johan på univerisitet i Lund och ska läsa till jurist. Boken handlar alltså mycket om en klassresa, från förortskid till vuxen etabelerad jurist.

Han beskriver studentlivet i Lund med alla pompösa manér, sittningar och snobberi, men även korridorsliv och dem band som bildas när man bor tillsammans med andra i samma ålder och situation. 

Det kanske är just beskrivningen av studentlivet som får mig hooked. Jag befinner mig ju själv där i livet just nu.

Boken handlar också mycket om Johans kärleksrelation med hans tjej Helena. Beskrivningen av deras relation är så äkta och nära inpå att jag tror att alla som någonsin varit i ett förhållande kan känna igen sig. Han skriver t ex om en otrohetsaffär han hade och hans egna känslor kring det.

Boken handlar även mycket om Johans relation till hans mamma och syster. Relationer som både är väldigt nära och varma men som kan vara krävande och svårhanterliga ibland. Så som livet är för oss alla med andra ord.

Jag får väldigt mycket känslan av att berättelsen är självbiografisk men jag vet inte om så är fallet.

Jag gillade verkligen den här boken, och kommer läsa fler böcker av Torbjörn Flygt. Jag kan starkt rekommendera Outsider och ger den 9 av 10!

 

 

 

Hej!

Den senaste boken jag läste heter Paula av Isabel Allende, denna stora drottning inom litteraturen.

Om ni är ovana Allende-läsare rekommenderar jag någon annan av hennes böcker som tex Ödets dotter som är lättare.

 

Paula handlar om Isabels egna dotter som blev svårt sjuk när hon var 28. Hon föll i en djup koma och Isabel tog hand om henne tills hon dog. Boken är alltså självbiografisk.

Jag som har läst några böcker av Allende är van hennes stil och gillar den. Atmosfären är lite mystisk och kaotisk och det dyker upp övernaturliga fenomen här och där. Den utspelar sig bland annat  i Chile, Caracas och Californien.

 

Det charmigaste med den här boken är att den är så ärlig.

Allende berättar om sin ungdom, när hon gifte sig och fick sina 2 barn och hur livet var från dess tills nu. Hon berättar även lite om sin egen barndom.

 

De starkaste delarna tycker jag är när hon skriver om en händelse när hon var 8 år och blev antastad av en fiskare som familjen kände. Den här episoden berättar hon på sitt eget sätt, utan efterkonstruktioner och moraliserande och förmodligen exakt så som hon minns den.

 

Sedan berättar hon om en period då hon var otrogen mot sin man, lämnade hem och barn och följde med sin älskare, hur affären sedan kraschade och hon återvände med svansen mellan benen till familjen. Det är sällan man får läsa om sådant.

 

Annars hadlar boken mycket om hennes dotter Paula som ligger i koma och dör lite sakta, så det är egentligen en tung bok. Jag var, om jag ska vara ärlig, på väg att lägga undan boken ett antal gånger men jag är glad att jag läste ut den.

För er som aldrig har läst Allende rekommenderar jag hennes böcker starkt, det är ett måste!

 

 

 

 

Hej!

Nu var det återigen dags för en recension.

 

Jag gillar att läsa kriminalromaner ibland som avkoppling mellan de mer seriösa böckerna. Jag tycker det är en viktig genre eftersom den läses av många.

 

Den här gången ska jag skriva om en bok som jag snodde (fick) av min mamma när jag skulle åka tåg sist från Värmland till Göteborg och inte hade någon reselektyr. Hon hade i sin tur fått boken av en granne. Litteratur när den är som bäst och ges vidare alltså.

 

Författaren är Mari Jungstedt som jag faktiskt inte läst av tidigare. Hennes miljö är Gotland vilket ger boken en speciell touch. 

Här har vi fler berättarröster och fler huvudpersoner som har lika stor del i berättelsen. 

Historien innehåller lite personliga detaljer kring de inblandade som tex en av poliserna som är en kvinna som tidigare blivit utsatt för våldtäkt och tvingats adoptera bort barnet och hennes tankar och kval kring detta.

 

Den dubbla tystnaden handlar om ett kompis/granngäng i 40 årsåldern som åker till Fårö för att vara med på Bergmansveckan. En av de blir mördad och en annan försvinner spårlöst.

Det kommer så småningom fram smaskiga detaljer om vännernas inbördes realtioner.

Jag tyckte att författaren byggde upp spänningen riktigt snyggt, man ville bara fortsätta läsa.

Däremot tyckte jag att upplösningen gick lite för fort, som om hon fick ont om tid el sidor i slutet. Jag gillar när även lösningen på gåtan kommer lite i taget så att man hinner misstänka fler personer som den eventuelle mördaren innan man får svaret.

Allt som allt var detta en bra kriminalroman som får 7 utav 10 av mig. Pluspoäng för miljön och att en sådan mytomspunnen person som Ingmar Bergman och hans hus figurerar i boken.

Tack för mig!

 

 

 

 

 

Hej!

Nu var det länge sen jag skrev om någon bok.

Det är inte för att jag har slutat läsa, jag läser fortfarande mycket men jag har inte haft tid att skriva helt enkelt.

Senaste boken jag läste var Hemsöborna. Som bekant försöker jag läsa Strindbergs verk eftersom jag tycker han är suverän på många sätt.

 

 

Jag tycker Hemsöborna är en snäll bok för att vara Strindberg. Både Fadren och Fröken Julie hade hemskare och mörkare teman.

 

Hemsöborna handlar om Carlsson som kommer till en gård där han blir anställd. Ägarinnan är änka och hennes son är inte tillräckligt gammal för att sköta gården och är dessutom mer förtjust i jakt och fiske än lantbruk.

 

Carlsson är en slug karl och han är duktig, han får gården att komma på fötter men nånstans på vägen bestämmer de sig för att gifta sig han och moster som han kallar ägarinnan Anna Eva Flod.

Vem som tar initiativet är lite oklart, hon är tydligen förtjust i Carlsson och han är förtjust i gården.

 

Detta tas inte väl emot, speciellt inte av sonen i huset.

Madam Flod är äldre än Carlsson men det framgår inte riktigt hur gammal hon är. Hon blir senare med barn och får missfall vilket visar att hon ändå inte är alltfrör gammal.

Kanske var det så att på 1800 talet räknades en änka på 40+ som lastgammal och förväntades inte gifta om sig?

 

Boken får ett drastiskt slut när Carlsson lurar Madam Flod att skriva på några papper som ger honom rätten till hela gården.

Hon blir sjuk strax därpå efter att ha varit ute och letat efter sin man som är ute och vänstrar med en av gårdens pigor. Madam Flod dör och hennes kista ramlar i sjön på vägen till kyrkan eftersom det är mitt i vintern och sjön är ofarbar. Även Carlsson kommer bort under färden till kyrkan då de blir tvungna att överge båten och gå för fot över den frusna isen under ett oväder som drar in.

 

Slutet var lite överraskande och kanske även lite moraliserande. De som bestämde sig för att gifta sig och ställde till en skandal dör båda två. Sonen får ta över gården och blir äntligen till en vuxen karl.

Jag tror bestämt att Strindberg försökte göra sitt namn populärt igen med denna bok som inte är så kontroversiell som hans andra.

Jag gillar Hemsöborna för den har Strindbergs stil, händelser som gör en överraskad och charmen hos historier om lantliv förr i världen.

Den är dessutom endast 200 sidor lång och lagom för den som inte orkar ge sig på nåt av Strindbergs tyngre verk.

Tack för mig och mera läsglädje till folket!

 

 

 

Hej!

Idag undersökte vi varandras näsor, öron och svalg på sjukhuset. Intressant och inte så obehagligt men ganska så krångligt. Vem visste att det var så svårt att tex se en trumhinna?

Imorgon ska vi undersöka varandra ännu mer.

 

Dagens coolaste grej var en föreläsning om ansiktsproteser. Alltså när en person tex blivit opererad i ansiktet och kirurgen har varit tvungen att ta bort delar av ansiktet så kan man komma till en mycket duktig person som gör proteser. En protes är en lös del som man kan sätta dit som gör att ansiktet blir helt. Det var helt otroligt när vi fick se bilder på helt vanställda ansikten som med en protes såg ganska normala ut. Kan tänka mig hur mycket en sådan grej kan göra för en person som kanske inte ens vågat visa sig bland folk innan.

 

Efter plugget som höll på till 16.30 var jag och Linn bjudna hem till Lisa för vårt andra bokklubbsmöte. Vi fick god mat och så pratade vi om boken vi alla hade läst "How to be a woman". Den fick en 7-8 av oss utav 10. Verkligen en bok jag kan rekommendera då den är feministisk och humoristisk samtidigt.

Det har varit en lång dag och jag är ganska trött nu. Men det har varit roligt iaf!

 

Jag blir så ledsen när jag ser alla reor på stan. Det är slutspurten och det verkar finnas en hel del snyggt. Jag är i behov av kläder men har inga pengar.

Förbannar mig själv vid sådana tillfällen att jag är så dålig på att spara. Har iaf blivit snålare på sistone och äter inte ute alls ofta vilket tidigare varit ett av dem stora hålen i min budget.

Såg dessutom på CSN:s hemsida att jag har 260 000 kr i skuld för allt studiemedel jag har tagit genom tiderna. Det är mycket pengar men å andra sidan är det ju en topputbildning jag håller på att skaffa mig.

 

Nu sova snart!

Vi hörs!

 

 

Hej!

Jag har en ganska nyuppväckt fascination kring Strindberg. Efter att ha läst boken Giftas blev jag supernyfiken på honom. Så jag lånade en biografi över hans liv skriven av Olof Lagercrantz som kom ut 1980.

 

Jag måste säga att min fascination blev ännu större när jag hade läst om hans liv. Boken är i pocketform på digra 700 sidor så det gick inte i en handvändning men det var intressant så jag fortsatte.

 

Stridberg var en sådan speciell person. Just i den här boken står det inte jättemycket om hans barndom. Men resten av hans liv är skildrat i detalj.

Han var gift 3 gånger, hade en komplicerad relation till kvinnor, jag får intrycket att han såg dem som både änglar och demoner på ett och samma gång. Hans första fru hette Siri och var faktiskt redan gift när Strindberg började umgås med henne och hennes man. Alla hans fruar arbetade inom teatervärlden som skådespelerskor och han hjälpte de på traven med deras karriärer kan man säga. Hans sista fru var mycket yngre än honom. 

Strindberg var en förfärlig far kan jag tänka mig. Efter att ha skiljt sig från barnens mödrar verkar han ha varit en frånvarande pappa som inte träffade sina barn på flera år.

 

Han kämpade för att få det att gå runt ekonomiskt i olika perioder i livet. Det var inte helt självklart att kunna försörja sig som författare/poet. Han hade dock många vänner och bekanta som hjälpte honom när det knep.

Genom sitt liv hade han många vänner som han skrev otaliga brev till, lite som vi skickar sms och skriver mail idag. Jag tror att en hel del av dessa brev är bevarade.

Han kom sina vänner nära, prisade dem och lovsjöng dem men sedan blev han ovän med dem.

Han hade alltså vanan att bryta upp med sina vänner. Trots att han var väldigt social så kände han att han tappade bort sig själv när han umgicks med andra helatiden. Han behövde alltså vara ensam ibland.

Han drack för mycket i perioder.

 

Folk inom kultur och litteraturvärlden var antingen med honom el emot honom. Han hade många vänner men förmodligen också många fiender.

Iaf i slutet av sitt liv blev han väldigt hyllad för sina verk. Han var alltså riktigt känd långt innan han dog. Tex på hans födelsedag gick folk i fackeltåg och sjöng utanför hans fönster.

Ja som ni hör så verkar han ha varit en väldigt intressant person, krånglig och trilskande men också ett geni.

Jag tror att mycket av det Strindberg skriver om tex trotset mot klassamhället och en del av hans tankar kring könsroller var ganska nya på den tiden. Jag som själv är intresserad av genus finner hans resonemang intressanta. Även om Strindberg 1880 inte insåg att man kunde ändra på könsrollerna utan fruktansvärda konsekvenser hade han iaf en mycket klar syn över exakt hur dessa roller förhöll sig.

Strindberg var också en mångsysslare. Han skrev böcker, drama, dikter, målade tavlor, provade att vara kemist, fotogaferade etc. Han var helt enkelt hungrig på det mesta.

 

Jag är som ni hör rätt såld på denna August. Nu på lördag tänkte jag gå en guidad visning på konstmuseet som har en utställning med några målningar och fotografier av Strindberg.

Och nästnästa helg ska vi gå på teater och se Fröken Julie. Så spännnade och kul att bo i Götebrog så man har alla dessa kulturella möjligheter. Annars finns det ju ett Strindberg museum i stockholm som också hade varit kul att se.

 

Vi hörs!

 

 

Hej!

Nu var det dags för en bokrecention.

Boken heter Kallocain av Karin Boye, skriven 1940. Jag läste den för jag har alltid varit lite nyfiken på Boye, denna välkända svenska författare/poet som dog så ung.

Kallocain utspelar sig faktiskt på 2000-talet, alltså i vår tid. Olika länder har slagits ihop och bildat en världsstat där staten kontrollerar sina medborgare på strängaste möjliga sätt.

Miljön påminner om Orwells roman 1984. (Uttrycket Big Brother kommer från Orwells bok, alltså att det finns kameror som ser en helatiden precis som i Big Brotherhuset.) Orwells roman skrevs 1948 alltså EFTER Boyes Kallocain.

Även i Kallocain finns det polisöra och öga i alla hem som ser och hör allt vad medborgarna gör och man har i princip ingen fritid el privatliv då man är ålagd olika tjänstgöringar nästan helatiden.

Huvudpersonen som är kemist uppfinner en lösning som när den sprutas in i en försöksperson får denna att tala om alla sina hemligheter/tankar. På detta sättet hoppas states kunna monitorera även medborgarnas tankar, sista steget i att ta ifrån dem ALL frihet.  

Jag tyckte romanen var spännande. Att hon kunde föreställa sig ett sådant samhälle. Det är kanske ingen bok man sträckläser men klart läsvärd.

Man känner nästan ångesten krypa på under läsningen pga den totala avsaknaden av frihet i Världsstaten som Karin Boye beskriver. Hemskt tråkigt att en sådan begåvad författare tog sitt eget liv vid 41 årsåldern. Men så är det väl för många känsliga själar, konstnärer, författare och musiker. Vår värld blir lite för hård för dem och de orkar inte med. Det är iaf min förenklade teori.

 

Nu ska jag äta lite efter en lång arbetsdag på akuten Sahlgrenska.

Vi hörs!

 

 

 

 

 

Hej!

Vad skönt det är att lägga sig innan kl 12.00 på natten och SOMNA direkt och vakna upp kring 9.00 pigg och glad!

Jag har haft svårt att somna på nätterna och vänt på dygnet på sistone. Men igår var jag så trött när jag kom hem från jobbet så jag somnade gott. Hoppas jag kan fortsätta så!

Idag ska jag röja lite här hemma och sedan ska jag till universitetet och möta en person som ska hjälpa mig med mitt blivande projektarbete som vi ska göra termin 10. Jag vill jättegärna åka till Indien för arbetet och det verkar inte helt omöjligt.

Idag tänkte jag skriva om en bok jag har läst som heter "Hello Kitty måste dö". Det var en bok jag såg i bokhandeln och blev riktigt intresserad av. Den verkade rolig och vrickad och börjar så här:

 

 

Boken är Angela S.Chois debutroman. Hon är en ung författare som lämnat juristyrket för att skriva böcker. Hon är kinesisk-amerikanska.

Jag älskar vanligtvis böcker skrivna av författare som har 2 olika kulturer. Det är kul med anekdoter från en annorlunda kultur som tex den kinesiska.

Jag hade höga förväntningar på den här boken. Jag trodde den skulle handla om en ung tjej som försöker gå emot gamla traditioner osv.

Därför blev jag förvånad över vilken vändning boken fick. Huvudpersonen söker till en hymenrekonstruktionskirurg för att återställa den saknade mödomshinnan. Av en slump råkar denna kirurg vara hennes barndomsvän. En ursnygg kille som är lite galen.

Resten av boken handlar om en serie mord som utförs och inte så mycket om nämnda mödomshinna.

Jag tyckte inte om den här boken. Jag förstod inte riktigt vad den hade för budskap. Antar att den handlar om att ta sitt öde i egna händer fast på ett väldigt vrickat sätt. Huvudpersonen verkar dessutom vara någon sorts pyskopat.

Nu har jag iaf läst den och slipper sucka över den i bokhandeln. Jag är glad att jag lånade den på biblioteket eftersom jag inte kommer att läsa om den.

Vi hörs!

   

 

 

Hej!

Jag har precis läst ut August Strindbergs "Giftas".

Strindbergs verk kanske anses svårlästa och gamla och dammiga men den här boken av honom imponerade på mig. Språket är faktiskt inte alls krångligt och man tar sig ganska lätt igenom dessa 264 sidor.

"Giftas" är skrivet 1884 så det är en herrans massa år sedan. Boken handlar om äktenskapet. Den består av korta berättelser om olika sorters äktenskap.

Strindberg verkar inte ha haft något till överst för denna lagliga form av förening och jag kan ärligt talat förstå honom.

På den tiden handlade äktenskapet mycket om ekonomi. Eftersom kvinnorna inte yrkesarbetade så var de tvungna att gifta sig med någon som kunde försörja dem.

Många gånger var alltså giftermålet en ekonomisk överenskommelse.  Jag kan förstå att detta kan kännas bittert för en man eftersom han vals av sin framtida hustru för sina pengars skull och inte utav kärlek.

 

Jag tycker Strindberg är cool som vågar motsäga dåtidens normer i denna bok. Mycket han skriver var säkert inte alls självklart på den tiden. Jag ser honom lite som Freud inom psykologin. Mycket av det han sa verkar ju mossigt idag men han var den första som iaf hade en avvikande idé som startade något.  

Han kritiserar äktenskapet som fenomen och hur samhället är uppbyggt, att halva befolkningen jobbar medan den andra halvan sitter hemma. Han lyfter också fram omöjligheten i att ett förhållande ska fungera med tanke på dessa ojämlikheter mellan parterna.

Strindberg är känd som en kvinnohatare, antifeminist. Jag håller inte riktigt med om detta. Han tycker trots allt att kvinnorna borde få rösträtt etc. (vilket de inte hade på den tiden.)

Han kritiserar samhället och faktiskt ojämlikheterna mellan könen som leder till problem i äktenskapliga förhållanden.

 

Man får ju tänka på att detta är ca 130 år sedan och om hans argument  känns rostiga så är det inte så konstigt. Han verkar ha sett problemet med ojämlikheter men han har inte någon ordentlig lösning på dem. Han är nog mer rädd för reformer och förändring än hatar kvinnor. Han verkar dessutom vara hemskt fäst vid att kvinnor ska föda barn. Barnlösa kvinnor beskriver han som något beklagligt. Jag undrar vart detta kommer ifrån?

Jag får vibbarna att Strindberg var en ganska olycklig människa när det kom till kärleken och förhållanden med kvinnor. Det är klart att ens åsikter färgas av ens erfarenheter.

Jag har inte gjort något research om författaren så ni som vet mer får gärna kommentera. Mina slutsatser kommer bara från vad jag har läst i den här boken.

Giftas gjorde iaf mig väldigt nyfiken på Strindberg och jag vill gärna läsa en bok om hans liv. Ska försöka leta upp en. Visst målade han också? Jag minns att jag såg en tavla av honom på Nationalmuseet i Stockholm.

 

I dagarna har jag dessutom slukat en annan bok som jag bara lånade på måfå på biblioteket. Den heter "Sommaren utan män" och är skriven av författaren Siri Hustvedt.

Den handlar om en kvinna på 50+ som plötsligt blir lämnad av sin make för en yngre kvinna. Huvudpersonen är poet och hennes otrogna make är forskare inom neurologi. (Redan där har vi ett problem, vetenskapsmän och konstnärer/poeter gör usla par.) 

Kvinnan får en övergående psykos efter brytningen med maken och hamnar på psyket. Resten av boken handlar om en sommar hon tillbingar i sin barndomsstad nära sin gamla mamma. Hon startar dessutom en poesigrupp för tonårsflickor.

Boken handlar mycket om relationer hon får till sina elever i gruppen, en grannkvinna som har det jobbigt med sin man och de gamla originella tanterna på mammans ålderdomshem. Jag verkligen älskade den här boken och läste ut den på 2 dagar. Rekommenderar den om du gillar kvinnoöden och relationer kvinnor emellan.

Nu har jag varit litterär så det räcker.

Mer skönlitteratur åt folket!

 

Två senast lästa böcker

 

August Strindberg

 

Siri Hustvedt

 

 

Hej!

Nu har min totalt lata fredag passerat. Jag har förutom träningen imorse inte gjort många knop.

Har iofs tvättat 6 maskiner och det tog hela kvällen. Förutom det har jag faktiskt bara sett på min favvoserie In treatment där  terapeuten själv går i terapi för tillfället. Hur spännande är inte det? och så har jag läst i Änglamakerskan av Camilla Läckberg. 

Tre olika vänner ville hitta på saker ikväll men jag kände att det var så extremt skönt att bara vara hemma. Ibland är det mumma att ta det lugnt och umgås med sig själv. Dessutom är vädret föga lockande ute så jag stannar gärna hemma en kväll som denna och myser. Skönt att slippa sminka sig och ge sig ut i kylan helt enkelt.

Änglamakerskan, den var helt ok och spännande men jag tycker det var lite för många trådar och uppseendeväckande grejer som pågick samtidigt för att rymmas i en enda deckare. Den blev lite för spretig för mig. Själva spänninguppbyggandet var ok men sen var lösningen på gåtan lite platt. Med andra ord inget mästerverk men helt ok läsning.

Nu ska jag snart lägga mig och sova.

Vi hörs!

 

 

 

Hej ni!

Hur är läget i stugan? Här är det finfint! Har precis haft ett första möte i vår lilla nybildade bokklubb. Vi är 3 tjejer och det var faktiskt kul. Blev mat, fika, lite vin och ganska mycket snack både om boken vi hade läst och lite rent allmänt.

Fifty shades of Grey alltså! Vilken bok! Man kan prata om den ganska länge. Hela trilogin har ju blivit känd och det känns som om det pratas om den överallt, TV, radio etc.

Vi i vår klubb gav den iaf en 7:a av 10 vilket jag tycker är ett bra betyg. Vi tyckte den hade  både starka och svaga sidor men överlag var vi positiva.

Jag tycker definitivt att Fifty shades of grey och även dem 2 andra böckerna i trilogin är värda att läsa. Vi kom dessutom fram till att de är bra om man vill krydda sitt sexliv lite och vem vill inte det? Medan jag läste dem tyckte jag att all uppmärksamhet kring dem var lite oförtjänt men efter att sista boken var slut saknade jag att få läsa om Anastasia och Christian. Blev själv lite förvånad.

Det kan faktiskt hända att jag läser dem på svenska längre fram (vi läste dem på engelska den här gången) för jag är rätt nyfiken på översättningen.

Annars har dagen gått i stressens tecken för mig. Jag hatar nämligen att städa och därmed städar jag bara när jag ska få besök.

Så idag har jag städat badrummet och tom gått igenom badrummsskåpet, sorterat ut gamla mediciner och bara röjt. Tvättade även några maskiner och var och handlade mat och lagade en enkel potatis och purjolökssoppa. Till efterrätt hade vi en fryst almondytårta med daim så det hela var väldigt opretentiöst. Men det var tillräckligt för att få mig att stressa runt som en nackad höna. 

Jag gillar tanken på att vi kommer ha bokträffar med jämna mellanrum framöver.

Nu ska jag faktiskt lägga mig och läsa lite, har druckit vin och känner mig lite tipsy så jag orkar inte göra något annat.

Ha det gött och vi hörs!